Fredsarkivet (tidigare Folke Bernadottesamlingarna (FBS) / The Folke Bernadotte Collections)

Fredsarkivet (tidigare Folke Bernadottesamlingarna (FBS) / The Folke Bernadotte Collections)

Samlingarnas innehåll

Exempel på handlingar som finns i Fredsarkivet är rapporter, krigsdagböcker, lägesorienteringar, order, fotografier, bataljontidskrifter och skrivelser. Arkivet rymmer i dagsläget cirka 2,5 miljoner handlingar. Integritetskränkande och känsliga handlingar som läkarjournaler, tandkort och fotografier på döda människor har exkluderats.

Handlingarna kommer från insatser såväl inom som utom FN. Insatserna har involverat civil polis, militära observatörer och militär trupp. För närvarande exkluderas enskilda sjukhusinsatser.

Upphovsrätt

All upphovsrätt till bildmaterial, kartor eller andra framställningar i Fredsarkivet tillfaller upphovsmannen enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Upphovsmakare är i de flesta fall Försvarsmakten, Utrikesdepartementet (UD) samt respektive fotograf eller veteran. Namn på fotograf har angetts i anslutning till fotografierna i de fall personens namn funnits tillgängligt.

Originalhandlingarnas inre ordning

Fredsarkivets struktur återspeglar arkivstrukturen hos nuvarande större arkivägare (Riksarkivet, Krigsarkivet, UD, SWEDINT, Försvarsmakten och Polisen). För materialet från dessa, med undantag för Polisen och Försvarsmakten, återfinns strukturen i Nationell Arkivdatabas. Digitaliserade bilder och dokument är därmed återsökningsbara i sina original. Volymer, men även submappar på lägsta möjliga nivå i mapphierarkin, indexeras i Fredsarkivet och görs därmed sökbara.

Fredsarkivet utgör på så sätt en "spegel" av nuvarande arkiv med deras inre ordning och dokumentbeteckningar. De som använt sig av originalarkiven bör alltså kunna orientera sig i det digitala arkivet. Att handlingarnas inre ordning återspeglas digitalt innebär även att handlingar som förvarats i oordning återfinns på samma sätt i Fredsarkivet. När lösa dokument återfunnits i ett kuvert har kuvertet skannats först och därefter innehållet. För att Fredsarkivet ska återspegla att originalet och de olika ärendena hänger samman som enheter, har framsidan skannats först, sedan baksidan och den tredje sidan, och därefter de lösa bilagorna.

De privata veteranarkiven skiljer sig från myndighetsarkiven på så sätt att de är individuellt ordnade och inte korresponderar med en arkivägare på samma sätt. Dessutom kan bilder i veteranarkiven i vissa fall ha en lite sämre upplösning än i myndighetsarkiven, vilket beror på att det då är veteranerna själva som stått för digitaliseringen. Sökbarhet avgränsas till Operationsnamn/Mål, Arkivinstitution, Arkiv, Geografiskt område, Bataljon/Avdelning, Tidsperiod (månadsprecision), Sektion/Grupp, Handlingstyp samt Serierubrik.

I oktober 2013 lades även sökkategorin Arkivtyp till för att bättre anpassa sökverktyget till de olika typer av personarkiv från veteraner som införlivats i Fredsarkivet.

Fredsarkivet kan således innehålla känsliga personuppgifter. Samlingarna är dock inte strukturerade på ett sätt som gör det möjligt att sammanställa eller söka upp dessa specifikt.

När originalhandlingar har saknats har detta markerats i form av bildsidor med texten "Nummer saknas" eller "Sida saknas". Originalhandlingars tomma sidor har markerats med bildsida med texten "Tomma sidor". Läkarhandlingar samt bilder på döda personer har markerats med texten "Ingår ej". I de fall de känsliga bilderna är kopplade till bildtexter återfinns bildtexterna i anslutning till texten "Ingår ej".

Bildtexter

I anslutning till fotografier i Fredsarkivet finns i de flesta fall bildtexter som beskriver sammanhanget samt namn på de personer som förekommer. Bildtexterna härstammar från arkivmaterialet och är därmed oredigerade, endast stavfel har korrigerats.